…den engelska beteckningen för formklippta trädgårdsbuskage, något som först kom på modet i Rom under det första århundradet och senare,
under renässansen, fick en förnyad popularitet, även längre norrut i Europa.
I egenskap av gammal surrealist, så roar mig detta - dels de både absurda och samtidigt tafatta formerna, dels att mina bilder inte är surrealistiska,
utan egentligen högst sakligt sätt avbildar ett redan existerande motiv.
Trädgårdsmästaren är s.a.s. den egentlige surrealisten i sammanhanget...eller kanske buskaget självt...
”Tavlan föreställer en fågel som inte är en fågel, utan ett buskage som föreställer en fågel…
Eftersom jag också alltid har tyckt om att arbeta med helt olika typer av motiv parallellt, utan att jag själv har tyckt att konsekvensen hos de olika respektive serierna av målningar för den skull har störts, så har jag sedan ett antal år tillbaka - om också
gallerilokalens storlek och utformning har tillåtit det - ställt ut mina landskapsbilder tillsammans med mina ”röda målningar”.
För mig själv handlar det om en ärlig redovisning, eftersom jag arbetar på det sättet i ateljén och varför då bara visa ena halvan av mitt måleri vid utställningar.
Jag betraktar utställningens helhet som ett uttryck i sig, där de ingående bilderna utgör de olika satserna, eller tonerna i ett ackord.
Måleriteknik :
Jag arbetar med en modern tillämpning av det traditionella skikt-måleriet, - där jag med först enkla grundtoner, s.k. lokalfärger och sedan med otaliga laserande och halvlaserande färgskikt över varandra kan bygga upp målningens nyansering och mättnad.
Jag utgår oftast inte från den vita dukgrunderingen, utan täcker oftast grunderingen med en mellangrå eller rödbrun ton, beroende på vilken färgskala den blivande målningen är tänkt att ha.
Denna teknik möjliggör också att blanda färgerna optiskt, d.v.s. med adderade transparenta färglager.
De många tunna färglagren förklarar också varför mina målningar ser ”blanka” ut.
För mig är oljefärgen ett fullständigt gudomligt och magiskt medium. Svårbemästrat och, tycks det, med sin egen vilja, men alltid oändligt lockande .
Jag arbetar i regel på preparerad linneduk av högsta kvalitet. I mån av tillgång arbetar jag någon gång på fast pannå.
För format från ca. 90cm-uppåt använder jag måttbeställda kilramar med stödkryss tillverkade av långtsamtorkat, vändlimmat
material.
Signatur :
För att inte störa motiv och komposition så föredrar jag alltid att signera ”al tergo”, d.v.s. på dukens baksida, i synnerhet då det gäller de mycket små formaten.
På dukar i större format där en signatur på dukens framsida inte stör motivet - signerar jag även sålunda.
Sedan slutet av 80-talet har jag föredragit att visa mina målningar helt utan inramning.
De är tänkta att fungera utan inramning då dukens yta är utnyttjad ut i kanten.
GRAFIK :
Jag har arbetat tämligen undantagsvis med grafiska tryck.
Under 80-talet utförde jag ett ganska stort serigrafiskt tryck som trycktes i samarbete med Galleri AE som förläggare.
Under samma period utförde jag också 2 mindre serigrafier som trycktes hos Advanced Graphics i London.
Sedan 2007 har jag intresserat mig för Giclée-tryckets många möjligheter och snabbhet, relativt till de mer traditionella grafiska metoderna.
Giclée tekniken är tilltalande för någon som jag själv - företrädesvis är målare.
Jag har nu ett antal motiv tryckta hos Per B. Adolphsson i Stockholm i små upplagor.
